Att leva med minigris
- Mer om hur det är att leva med en minigris kan du läsa under rubriken "Beteende"!
Att leva med minigris
Det finns hur mycket som helst att berätta om när det gäller hur livet ser ut med en minigris i hemmet. Under rubriken "Beteende" finns mycket som ger svar på hur grisen helt enkelt beter sig i olika situationer.
Jag ska här ge dig några beskrivningar av reflektioner jag fått genom åren:
Soffan belägras
Grisen är otroligt sällskapssjuk så om du spenderar en del tid i soffan, ex. framför TV:n, så inser snart grisen att det är där man ska vara. Den kommer att lära sig att hoppa upp där för att få vara tillsammans med dig. I takt med att grisen växer, desto mindre plats får du i soffan och har du du inte markerat att det är din soffa, så kan grisen ta över soffan helt!
Sysselsättning
En minigris är inte lekfull som en katt el. hund. Många barn blir besvikna över att de inte kan göra något med sin nya vän. Träning är bra för grisens stimulans, men det kräver ett stort mått av tålamod och konsekvens. Men ta gärna långa och långsamma promenader med din gris, precis som du skulle gjort med en hund. Men även här krävs tålamod, eftersom det inte går särskilt fort.
Grisiga grisar?
Vad kommer förutfattade meningarna om att grisen skulle vara skitig ifrån? Grisarna kissar på ett ställe, äter på ett annat och sover på ett tredje. De skulle aldrig lägga sig i sin egen skit, om de inte var tvingade av utrymmesskäl. De tvättar sig inte som våra vanligare husdjur, men om de bor ute blir smutsen av lera etc. skydd mot sol och parasiter. Inne kan du vänja din gris vid att ta en varm dusch, något som den sen njuter av.
Dåligt samvete
Något som är vanligt, oavsett vilket husdjur man har, är att man får dåligt samvete för att man inte stimulerar sitt djur tillräckligt. Vissa hundraser kräver motion och vissa katter kräver enorm mycket pälsvård till exempel. En gris kräver sällskap eftersom det är ett flockdjur och de behöver stimulans av sin intelligenta hjärna!